Konjunkturindikatorn

Metodik

Konjunkturindikatorn mäter den ekonomiska aktiviteten i Norden utifrån leverantörsfakturor. Underlaget är drygt 500 nordiska organisationer som hanterar sina leverantörsfakturor i Rillion, och tillsammans tar de emot runt en miljon fakturor i månaden.

De flesta konjunkturmått bygger på enkäter, där organisationer själva bedömer hur det går, eller på officiell statistik som publiceras med flera månaders fördröjning. Konjunkturindikatorn bygger i stället på faktiska fakturor, och siffrorna uppdateras dagligen. En leverantörsfaktura visar att någon har köpt en vara eller tjänst. När fakturorna blir fler eller färre syns det alltså direkt i statistiken.

För att jämförelserna över tid ska bli rättvisa följer vi samma organisationer hela tiden. Alla i urvalet har tagit emot fakturor varje kvartal sedan början av 2025. Urvalet är låst och ses över en gång per år. När siffrorna förändras beror det därför på att aktiviteten har förändrats, inte på att organisationer har tillkommit eller fallit bort.

En faktura räknas den dag den registreras i Rillion. Graferna jämför de senaste 28 dagarna med samma 28 dagar ett år tidigare. Då innehåller båda perioderna lika många av varje veckodag. I kvartalsanalysen jämförs varje kvartal med samma kvartal året innan.

Begränsningar

Urvalet består av organisationer som använder Rillion och speglar därför inte hela den nordiska ekonomin. Måtten gäller antal fakturor, inte belopp. En stor faktura och en liten faktura väger alltså lika tungt. Påsken flyttar mellan mars och april och kan påverka jämförelsen mellan de månaderna. Betalningsbeteende kan bara mätas på fakturor som hunnit betalas, och redovisas därför med tre månaders fördröjning.

Källor och definitioner

Fakturavolym: Antal leverantörsfakturor som registrerats i Rillion under perioden, jämfört med samma period året innan. Fakturor som har raderats räknas inte.

Fakturor per organisation: Fakturavolymen delad med antalet organisationer i urvalet.

Betalningsvillkor: Genomsnittligt antal dagar mellan fakturadatum och förfallodatum, alltså den betaltid parterna har kommit överens om. I graferna gäller måttet de senaste 28 dagarna.

Andel sent betalda fakturor: Andelen betalda fakturor där betalningen kom efter förfallodagen. I graferna beräknas måttet över 91 dagar. Det redovisas med tre månaders fördröjning.

Försening bland sent betalda: Genomsnittligt antal dagar mellan förfallodag och betalningsdag för de fakturor som betalades efter förfallodagen. Samma period och fördröjning som ovan.

Betalningstid: Genomsnittligt antal dagar mellan fakturadatum och betalningsdag för betalda fakturor. Samma period och fördröjning som ovan.